Så så ledsamt

Ögonen vattnas och fylls av tårar.

Tårar som uppstår av att ha mist en underbar människa & vän. Barn som mist sin mor, en syster som mist sin tvillingsjäl, en man som mist sin fru och föräldrar som mitt sitt älskade barn... alldeles för tidigt. Jag har så svårt att föstå hur det kunde bli så här. Det är så orättvist att jag blir både arg och så ledsen.

Sjukdomen blev din fiende, du kämpade tappert men den elaka cancern besegrade dig. Jag kan inte förstå VARFÖR!??

 

Kommer ihåg sist vi träffades och talade en lång stund. Du var så lycklig, det riktigt strålade om dig, du var fylld av förväntan över att fortsätta dina projekt......  Vi hann ventilera en hel del under den gången vi sågs. Jag är glad för det och jag blir varm inombords över att komma ihåg hur underbar du var....

Du är nu en ängel, den finaste som finns. Du kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta och varje gång jag ser en ängel, kommer jag att tänka på dig....

Sov gott kära Viktoria, du kommer alltid att vara saknad och jag kommer aldrig glömma våra stunder tillsammans :-))