onsdag 3 mars 2010

Lite mer om vänner....

Måste bara lyfta fram Ingrids fina kommentar till mig....

Åh Jane.. jag blev alldeles tårögd när jag läste din blogg...
SÅ Oerhört Glad att kunna göra dig Glad av så lite =)
Det avr en självklarthet för mig att om Meja ville han enrosa mössa, ska hon få en =)

Men kallingarna.. hm ,ja,,, skulle va kul att testa ;-) hehehe... Skämt o sido..

Vänner ska man vara rädd om, och du har alltid varit speciell för mig sedan vi jobbade ihop och du försvarade mig ifrån det där Psykot jag hade efter mig.. Som du vrålade åt att han skulle FATTA ATT JAG INTE VAR INTRESSERAD =) Minns du,. hur arg han blev?!! hahaha...
Nåväl, det var bara en liten parantes... Det jag skulle komma fram till att DU är väldigt speciell för mig!! Glad att vi funnit varandra igen, utanför ICA =)

Kram och TACK för att Du finns!!!!

Ja, vad säger man???

Blir så glad - Tack vännen själv för att du finns, du har också en speciell plats hos mig!

Jovisst kommer jag ihåg din beundrare *fniss, fniss*... ingen skall röra min Ingrid.. Saknar våra jobbdagar jag med... det var roliga tider, vi var ett glatt gäng tillsammans. Kan sakna det ibland faktiskt, allt tjatter och "bus" som vi pysslade med. Men jag saknar inte stressen....
Och JA, jag var den som "försvarade er andra" för otäcka och elaka människor. Jag vågade ta konflikterna.... minns också när vår käre "skogshuggare" stövlade in på spelet.. då flydde bl.a. Kristine all världens väg i värsta skräcken och jag bara skrattade... Kan i och för sig hålla med att han var tokig men jag tyckte nog mest det var spännande.. ha ha .. många skratt har det blivit....

Nåväl, nu börjar vi på ett nytt kapitel - Utanför ICA!

Kanske blev ett litet "tokigt" inlägg det här för er som inte vet bakrunden till allt, men jag var bara tvungen att skriva det här. (För er som inte vet jobbade jag på ICA Kvantum i 10 år och de sista tre åren jobbade jag och ett supergäng i "spelbutiken" tillsammans.) Känner mig bara så himla glad!

Så alla därute! Var rädd om era vänner, de växer inte på träd! KRAM

1 kommentar:

Ingrid sa...

Här blev till o med jag mållös, och det händer inte ofta!! =)

Ja, nog var det Du som jämt hördes, tordes säga PRECIS vad som föll dig in, och det är en egenskap som jag beundrar hos dig!! Jag har blivit liiite bättre på det själv att RYTA ifrån när orättvisor inträffar!

STOR KRAM till dig, Jane !