Begravningen väntar

I morgon är det dags för begravning. Och på något konstigt sätt känns det som om det är något vi alla har gått och väntat på. Att få ett avslut och säga adjö, tillsammans med nära och kära. Det kommer bli jobbigt och tårar kommer trilla... men trots allt har jag en glädje i hjärtat, en glädje av alla härliga minnen från tiden du fanns hos oss.

Så liten plats en människa tar på jorden Mindre än ett träd i skogen
Så stort tomrum hon lämnar efter sig En hel värld kan inte fylla det
Så litet ett människas hjärta är. Inte större än en fågel.
Rymmer ändå hela världen och tomma rymder större än hela världen
ändlösa tomma rymdskogar av tystnad sång.

Skriven av Ingrid Arvidsson, Livstecken 1964