
Min andra hälft har tagit en tur till sin bror för att titta på hockey. Leksand om jag inte minns fel. Är själv ett tag nu så därför kom datorn fram en stund. Det har hänt en massa tråkigheter runt mig den senaste tiden. Några jag känner och har mist sina kära i självmord. Och jag kan inte vid mitt liv begripa hur det skulle kännas om man själv råkade mista en nära vän, barn, älskling eller så. Tycker det är såå himla tragiskt. Usch vad de måste ha mått dåligt, för att kunna genomföra att ta sitt egna liv. Men på ngt sätt så är ju de det endra utvägen ifrån allt elände, tycker de själva... Så en STOR kram till alla er berörda, ja, livet är inte alltid rättvist men på något sätt så hittar man en väg att gå vidare på om än att det är svårt..
Nu skall jag titta på Lailas "dödslyft" Yeaaa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar